Mysteriet i Vattentemplet
Del: 3
Detta har hänt:
En ung man som lystrar till namnet Link får ett mystiskt brev av mannen vid fiskdammen i Hyrule. Brevet uppmanar Link att bege sig till laboratoriet vid Hyliasjön. Det är underskrivet av chefsarkeolog Sigge MiyataMotor. Vid laboratoriet ser han en man bli anfallen av en stor svart fågel. Svårt skadad berättar han om Ganon som invaderat Hyrule och att han behöver hjälp med att höja vattennivån i Hyliasjön. Link, som inte förstår någonting, tänker tillbaka på hur han fått tag i all utrustning han bär på och vad som hände på kyrkogården i Kakariko...
Väl nere upptäcker jag en flämtande fackla som svagt lyser upp en gång som leder in i berget. Jag ser mig omkring i den fuktdrypande graven, eller vad det nu är, osäker på om jag ska våga gå vidare. Något metalliskt fångar min blick. Vid sidan av det nedersta trappsteget ligger någonting! Jag går fram och böjer mig ner för att närmare inspektera föremålet. Det ser ut som ett handtag med en krok i andra ändan. Jag tar upp det och håller i handtaget med högra handen. Vid tummen finns en knapp. Jag trycker in den och med kraft som känns som en rak höger i solar plexus ramlar jag omkull, samtidigt som kroken far iväg med ett brak. Den träffar facklan och allt blir beckmörkt. Liggandes på rygg släpper jag knappen och någonting vid mina fötter rasslar vilt. Med en smäll, som får min axel att nästan gå ur led, kommer kroken tillbaka och fastnar i sitt ursprungsläge. Vad är DETTA?
Samtidigt fylls graven av ett skrapande och knirkande ljud och till min fasa känner jag att trappan rör sig! Oförmåga att se mörkret reser jag mig upp och känner med händerna hur trappan glider in i bergväggen. Jag får panik och försöker desperat komma upp, men för sent. Trappan finns inte kvar! Med bultande hjärta tittar jag upp mot den mörka och regntunga himlen och ser kanten på gravsten som ligger halvvägs över öppningen. Ett otäckt tjattrande ljud läte närmar sig och gravöppningen lyses plötsligt upp. Spöket är tillbaka! Desperat riktar jag tingesten jag hittar mot spöket och trycker till. Projektilen rasslar iväg som en blixt och träffar! Plötsligt lyfts jag från marken och far iväg som en blixt mot spöket. Sammanstötningen blir kraftig och allt blir svart….
NÄR JAG VAKNAR UPP LIGGER JAG PÅ MARKEN I MÖRKRET och spöket är borta. Matt och svag efter kollisionen orkar jag inte resa mig med det tunga vapnet i handen. Jag kryper och hasar mig ner till dödgrävarens stuga och tänder oljelampan så fort jag stängt dörren. Nyfiken stirrar jag på tingesten. Det ser ut att vara en slags änterhake fastsatt i en kedja, som slungas ut ur en stark fjäder. "Oh boy!", tänker jag. "Vilket vapen. Det här kan jag få nytta av!" Jag stoppar in det i min dräkt, blåser ut ljuset och haltar långsamt tillbaka till den relativa säkerheten i Kakariko.
"Link, Link!" Jag väks upp ur mina funderingar av Sigge som ligger och stönar svagt. "S-s-svara mig… vad gör vi… hur … ta oss in i templet???? Om inte…du har Zoras dräkt… järnstövlarna då?"
"Ja, märkligt har jag ett par järnstövlar. De är perfekta att vada och dyka i vatten med!" Återigen börjar jag fundera. Var fick jag tag i stövlarna någonstans? Jag tänker tillbaka…och glömmer bort den svårt skadade igge igen…
Efter att vilat upp mig några dagar i Kakariko och tjänat några rupier på ett bygge, som leddes av en lustig struttande byggmästare bestämmer jag mig för att jaga vilt utefter floden söder om byn. Utan att säga till chefen smiter jag en tidig morgon ut ur Kakariko. En bit uppåt floden spärras stigen av en grind. Framför sitter en tjock man och tuggar. Han erbjuder mig magiska ärtor, som man kan plantera på utvalda ställen. Då jag känner mig stadd i kassan köper jag ett trepack till ett rabatterat pris. Men grinden kan han inte öppna.
"Du har varit här förut", säger mannen. "Du vet väl hur du ska ta dig förbi?" När jag skakar på huvudet skriker han argt: "Hönan! Använd hönan där borta och flyg över floden. Har du tappat minnet?" Plötsligt ser jag vad han menar. En fet kacklande höna irrar omkring en bit bort och med snabba steg hinner jag upp den och griper tag i benen. Panikslagen flaxar hönan upp i luften och flyger ut över floden. Den tappar höjd fort och just före strandkanten ramlar vi båda ner i vattnet. Jag kravlar upp ur vattnet med hönan i ett stadig grepp. Genomfrusen börjar jag huttra och hönan flaxar med vingarna i mitt ansikte. Jag släpper taget och tar fram änterhaken för att göra processen kort med hönan. Jag siktar och trycker av. Kroken far iväg med ett vinande, missar målet och fastnar i en vinranka som klättrar uppför berget. Plötsligt far jag iväg och åker med huvudet före in i den snåriga växten. Allt blir svart…
Efter några minuter vaknar jag och upptäcker att hela min kropp är insnärjd i bladverket ett par meter över marken. Jag trevar innanför klädena och lyckas lirka ur en bomb. Jag släpper de innanför växten och den trillar ner några meter och exploderar med ett dån. Växten slits tvärt av och med ett brak faller jag, fortfarande med en hel djungel runt kroppen. Jag slår i marken och slocknar igen…
JAG VÄCKS ÅTERIGEN UR MINA FUNDERINGAR av Sigge, som nu är alldeles gul i ansiktet. "Link, Link, en…rrröd flaska…i min väst..behö…ver nu!" Jag sliter irriterat i hans väst och hittar en liten flaska med en röd dryck. Varför har han inte nämnt det tidigare? Jag öppnar flaskan och tömmer innehållet i Sigges mun. Han suckar belåtet och plötsligt försvinner de blodiga såren i hans huvud och han börjar se normal ut. "Det var i grevens tid", säger han och fortsätter: "Jag trodde det var ute med mig när jag plötsligt fick höra en fe viska i mitt öra om flaska i min väst. Det räddade nog livet på mig!" Sigge sätter sig upp och masserar sitt huvud och spänner blicken i mig. "Järnstövlarna, har du järnstövlarna?" frågar han spänt. När nickar jakande fortsätter han: Men då måste du ha Zoras dräkt också, eller hur?" Jag skakar på huvudet på huvudet och säger åt Sigge att vara tyst en stund. Jag måste komma på hur ja fick tag i stövlarna. Sigge mumlar något ohörbart och sluter ögonen.
Återigen frågar vi oss, vem är egentligen Link?
Vem har Zoras blå dräkt?
Vad innehöll egentligen den röda flaskan?
Dessa frågor besvaras kanske i den spännande fortsättningen som du kan läsa imorgon.
